fbpx
Skidskyttets historia4

Vägen till VM – del 4

Militär prägel på VM i Östersund 1970

Östersunds första VM i skidskytte går inte att jämföra med det andra, 2008, eller det mästerskap vi nu är på väg emot. Allmänhetens intresse var minimalt och de flesta betraktade nog arrangemanget mer som en militär angelägenhet. Det sista underströks av att det var mest militärer i organisationen. Dessutom var det I5:5 skjutbana som blev ”VM-stadion”.

Man sköt fortfarande med olika former av armégevär och hade andra skjutavstånd. Rent journalistiskt överlämnande till exempel ÖP arrangemanget till sin duktige skytteskribent Sven Fromm, som även gästade mästerskap i andra nationer. Sportchefen Bengt Byström skrev naturligtvis en krönika och så fanns det även en allmän reporter på plats, liksom naturligtvis tecknaren Karl Iwar samt fotograf. Den sistnämnda detaljen sköttes på den tiden av Hallings Foto. Allmänreportern Majken Sörman Olsson tyckte att grenen var ganska svårgreppbar och det kan man förstå eftersom den individuella tävlingen inte hade datorer som direkt kunde räkna in skidtillägg i tiden. Högste bossen, I5-översten Sture Fornwall bemötte dock reporterns syn med ”Allt är glasklart”.

Möjligen hämmades publikintresset av att det samtidigt var nordiska skid-VM i Vysoke Tatry och att de tävlingarna TV-sändes. Skrivaren av den här historiken fanns på plats i de slovenska Tatrabergen och kunde glädjas åt att Åsarnas Lars-Göran Åslund tog guldet på 15 km och blev mästerskapens sammanlagt bäste åkare.

Östersunds arrangemang fick beröm, liksom invigning och prisutdelningar i den ganska nya Sporthallen från 1968. Totalt var det 14 nationer på plats och då liksom nu var våra granne Norge framträdande, liksom naturligtvis Sovjetunionen, en mastodont som skulle hänga ihop ytterligare ett par decennier. Alexandr Tichonov försvarade sin titel från 1969 och följdes av norrmannen Tor Svendsberget samt landsmannen Viktor Mamatov. Sovjet vann även stafetten.

Bäste svensk individuellt var Olle Petrusson på 13:e: plats bland 57 deltagare medan stafettlaget blev femma. Olle har under hela världscupperioden varit funktionär. Bättre såg det ut på juniorsidan där Bengt Stattin från Sollefteå blev tvåa, liksom även stafettlaget. I bägge juniortävlingarna var det norskt i topp. Bengt blev senare känd som duktig tränare vid skid- och skidskyttegymnasiet i Sollefteå och var under en period även tränare för de svenska längdskiddamerna. Väldsmästare Tichonov blev också känd på annat sätt, nämligen som omdiskuterad vicepresident i IBU och även inblandad i en incident vid en världscuptävling i Östersund.

Någon damklass var det inte vid VM 1970. Skidskytte var en sport för karlar. Därmed basta. Kvinnorna fick smyga in med egna mästerskap med början i Chamonix 1984 och VM varje år – även OS-år innan damerna 1992 kom med på OS-programmet. Först 1987 i österrikiska Feistritz blev det gemensamma mästerskap. Bland arrangörerna av separata dammästerskap var även Falun 1986, då man även hade herrjuniorernas mästerskap. Redan två år tidigare hade Falun fått ordna Sveriges första världscuptävlingar. Sveriges första VM gick faktiskt i Umeå redan 1961. Vårt land var tidigt med i arrangörsbilden och hade en stark arrangörsstatus.

 

Bilder
t.v. Alexandr Tichonov, 1970.
t.h.
Logga Skidskytte-VM 1970 Östersund.

 

Under de närmaste veckorna kommer Thord Eric Nilsson att presentera glimtar ur skidskyttets bakgrund och historia. Thord Eric, sportjournalist sedan 1964, var under åren 1971-2005 sportchef på Östersunds-Posten och har under pensionsåren medverkat med texter och bilder från de stora skidkyttearrangemangen i Östersund.

 

Här kan du läsa tidigare de tidigare artiklarna i serien:
Vägen till VM – del 1
Vägen till VM – del 2
Vägen till VM – del 3