Vägen till VM – del 1

Under de närmaste veckorna kommer Thord Eric Nilsson att presentera glimtar ur skidskyttets bakgrund och historia. Thord Eric, sportjournalist sedan 1964, var under åren 1971-2005 sportchef på Östersunds-Posten och har under pensionsåren medverkat med texter och bilder från de stora skidkyttearrangemangen i Östersund.

Skidskyttets militära bakgrund

Vid VM i Östersund blir det säkert både norska och svenska framgångar. Det är inte så märkligt med tanke på skidskyttets bakgrund i de två länderna.

För prick 300 år sedan (1718) fick de svenska karolinerna stifta bekantskap med norska skidskyttar. Ett kompani baserad på skidor irriterade Karolinerna under reträtten från Trondheim. Sverige hade ingen motsvarighet till det norska skidburna kompaniet.

Men utvecklingen gick framåt och långt innan man hade officiella mästerskap i de grenar som föregick skidskyttet fanns det fredliga kraftmätningar mellan svenskar och norrmän, främst då i patrulltävlingar där skytte mot ballonger var ett inslag. Redan 1912 vann ett svenskt lag en stor patrulltävling i franska Chamonix och så småningom kom patrulltävlingen med både som inofficiell OS-gren som vid Skid-VM. Gästspel som senare försvann.

Segrare vid OS 1924 blev Schweiz, 1928 tog Norge hem segern och 1936 var det Italiens tur med Sverige som trea. Vid VM 1930 i Holmenkollen segrade Norge före Sverige, men hade då – liksom 1928 – frångått reglerna på militära kvalifikationer för deltagarna som i många fall var längdspecialister. Skjutmomentet räknades 1930 heller inte in i resultatet!

1938 i Zakopane vann Tyskland före Sverige och 1941 i Corina var rollerna ombytta. På den tiden menade många att patrulltävlingen var ett mått på landets militära standard och den svenska segern där ingav stor respekt. Lite skämtsamt menar en del att detta avhöll tyskarna från att försöka ockupera Sverige… I det svenska laget fanns bland annat blivande ledaren och vallalegendaren (Swix) Martin Matsbo och längdtalangen Nisse Östensson (OS-silver och stafettguld 1948), som sedan omkom i en motorcykelolycka. Nisse skulle ha fyllt 100 i år. Matsbo blev så småningom utvecklare av valla vid fabriken Swix vid Astra, som förknbippas med läkemedel. Vallafabriken såldes långt senare till Norge, men Matsbo förblev en svensk skidprofil.

Ett annat trevande försök att få en vintermotsvarighet till sommarens moderna femkamp var uppvisningen av vinterfemkamp vid OS i St Moritz 1948. I detta engångsförsök var grenarna längdåkning, utförsåkning, pistolskytte, ridning och pistolskytte. Segern gick till Medelpads-bördige Gustaf Lind (A4 Östersund) före blivande OS-mästaren i sommarens femkamp Wille Grut, sedermera östersundare och även bildare av Internationella Skidskytteförbundet (IBU). Trea var svensken Bertil Haase. Femkamparna hann lämna St Moritz innan schweizarna i glädjeyran över den egna segern i patrulltävlingen, före Sverige och Finland, beslöt att man skulle få OS-medaljer även i uppvisningsgrenar. Övriga medaljörer fick sin medalj per post, men Gustaf Lind fick sin medalj i av chefen för A4 samtidigt som han fick en speciell ”bragdplakett” från regementet.

1948 var sista gången en patrulltävling förekom i civila mästerskapssammanhang, men blev sedan en gren i militära-VM (CISM). Vinterfemkampen blev en engångsförseelse i OS-sammanhang. Det skulle ta tolv år innan kombinationen skidor och skytte var med på OS-programmet och då som officiell gren.

Under 1990-talet gjorde IBU ett försök med en liknande tävlingsform vid VM. Men lagtävlingen blev aldrig någon succé och samtidigt utvecklades det individuella programmet med både jakt- och masstart. Det blev däremot en succé!

 

Bilder
t.v. Gustaf Lind, underofficer vid A4 i Östersund, historiens ende OS-segrare i vinterfemkamp. Grenen var dock bara uppvisningsgren vid OS i St Moritz 1948, men medaljörerna fick i efterskott sina olympiska medaljer.
t.h. Den legendariska svenskamilitär patrull som utklassade Tyskland vid VM i Cortina 1941. Segermarginalen var sju minuter och många tog det som ett kvitto på bra svenskt försvar. Fr v reserven Patrik Hjukström, fänriken Wilhem Hjukström, Gösta Andersson, korpralen Martin Matsbo samt Nisse Östensson. Andersson och Östensson var krigsinkallade. Foto: Wolf Lybergs arkiv